|
2009-09-27
MARRIAGE - LÅNGT SOM FAN, MEN LÄS...DET BLIR BARA BÄTTRE OCH BÄTTRE
En av Hs väninnor har blivit friad till nyligen. När H får veta det skriker hon rätt ut, som en galen..men galen på ett bra sätt. I guess. Ska återkomma till det. Hon förhör sin väninna om alla detaljer…sammanfattat kan man väl säga att det innefattar bortförande utanför rikets gränser, hotellsviter med magisk utsikt, fet diamantring och giftermål inom ett år från nyss. H blir alldeles till sig. När hon lagt på och levererar nyheterna svarar jag: - ”Jaha…kul.”
Vilket inte riktigt var rätt svar, kanske.
Låt mig allra först göra klart följande: Jag tycker det är jättekul – för dem, och jag gillar dem båda, verkligen. Detta som kommer här är alltså en generell betraktelse och har inget att göra med att just dessa två förlovat sig i helgen, mer än att det alltså satte fokus på frågan. Och satte igång en del tankar..och ett samtal här hemma.
Jag och H är alltså ogifta, oförlovade. Vi är sammanboende. Sambo. Vi har ett barn, V, och en till i magen. Det är min familj…och vi är alltså inte gifta. Jag reflekterar inte så mycket över detta faktum…eller snarare inte alls..detta trots att de flesta av mina vänner faktiskt är gifta…eller åtminstone förlovade.
H pikar då och då, och kanske lite extra mycket just idag då, efter det där telefonsamtalet. Inget allvarligt…men sannolikt ligger det något i det.
Mitt stora problem är…att jag inte riktigt har det där behovet.
I don’t know…alltså, jag har inte svårt att knyta an till någon, att fullfölja mina åtaganden eller satsa på något långsiktigt. Jag anser min vara en romantiker…men det här handlar ju inte om romantik..eller snarare…vem definierar romantik? Det är heller inte H det handlar om..jag har känt likadant tidigare. Det är något annat.
Jag har en teori…om att jag tycker att giftermålet…eller äktenskapet i den formen hänger ihop med ett obsolet ideal. En rest från den tid då män var som män var och kvinnor följaktligen var som kvinnor var. Jag vet inte vilket ögonblick i min ungdom som fick mig att tappa tron på äktenskapet…men att det har med min egen familj att göra håller jag för otroligt. Kommer inte från en skilsmässobakgrund utan tvärtom..väldigt stabilt och kärnfamiljigt. Men mina föräldrar gifte sig sent..och redan där har jag ju en förklaring till att det för mig kanske inte är så självklart att man ska vara gift innan man får barn. Men någonstans längs vägen har något hänt..jag har liksom kopplat från hela den applikationen - Äktenskap 1.0. Typ.
Alltså, Descartes..”jag tänker, alltså är jag”…”jag har ett barn, och en kvinna – alltså har jag en familj”. Någonting sånt handlar det här om, för mig. Ett papper som bevisar att vi hör ihop, jag och H…skulle knappast utgöra någon skillnad?
Det finns praktiska skäl till att gifta sig. Japp..I know…men vad är DET för jävla skäl för att röra upp himmel och jord och bjuda på fest för hundra personer. Inget ont om fester för hundra pers…men inte är det så jävla praktiskt i alla fall.
Det är nog det där med det här gammalmodiga över hela grejen. Som ung vurmade jag mycket för traditioner…och det höll jag på med ganska ohejdat tills det gick upp för mig att traditioner…det är rätt kass grejer, inte alltför sällan. Traditioner ska man naturligtvis inte skita för skitandets skull…men det finns inget skäl att följa traditioner som inte har någon bärighet…eller innebär något direkt trevligt..som jul till exempel. Men jul har ju en vidare mening än att det bara råkar vara tradition att dricka snaps och äta sill och vänta på tomten. Inte minst är ju just jul barnens högtid…och jag längtar mig sönder och samman efter att få skämma bort min begåvade och vackra dotter i december.
Nej, det är något riktigt haltande i vårt samhälle…när endast en man kan fria till en kvinna. Jag vet att motsatsen förekommer…men generellt. Det är vår grej. A man’s job. Och det är i princip det sista fria valet vi kommer att göra. Sen är det någon slags demokratisk process som bygger på att båda ska diska lika mycket, tvätta lika mycket…yeah…ni vet vad jag talar om. Vafan, vi lever i ett samhälle där(och detta grundar jag på mina erfarenheter) män lagar mat, städar, byter blöjor, syr gardiner, mekar med bilen, målar, bygger om, går och handlar mjölk på SevenEleven klockan halv sex på morgonen fast man själv dricker svart kaffe, betalar notan, stryker, jobbar övertid, manglar, har koll på pensionen och kör bil. På detta ska vi också ha ensamrätt på att ta initiativ till giftermål. Vad blir kvar för er tjejer att göra?
See what I mean?
Jag vet inte..det kanske bara är jag som…?
/M
23.40
[15 kommentarer]
2009-09-26
SJUKSTUGA
V har varit sjuk i veckan. Jag med. Det visade sig vara jobbigare att vara hemma med henne än det varit om jag varit på jobbet på dagarna. Nu har jag i och för sig jobbat igen på kvällarna..och fixat lite barnvakt och så...så jag har ju jobbat också..men själva VAB-andet har varit sjukt jobbigt.
V är nämligen sjuk..men beter sig som att hon inte visset var sjuk var. Och själv, ja..ni vet vad man brukar säga om män som blir riktigt förkylda(Vilket i sig är en jävla myt men det är en annan historia).
Det blev jättelång heldag på jobbet i fredags och det är riktigt roligt ändå och det är nästan att jag längtar dit lite när jag vaknar på lördagmorgonen. Ebn överdos av en speedad V..vad det kan göra med en.
Men ikväll är hon bara så skön. Bara glad, rolig som faan och söt. Så söt att jag redan nu inser vilket helvete jag kommer att ha om sådär femton år när hon ska ut på stan. Suck. Trycker i henne penicillin och en mutgodis och sen välling och hon somnar tvärs över sängen as usual. Och jag går hit och sätter mig och Hemnetsurfar.
Kollade förresten Skavlan igår. Fan vad trevlig Jay Z verkade..och sjukt fräsch. Han är äldre än mig men jag ser säker tio år äldre ut än honom. Det kändes ju kanske...sådär. Men jag bär mina ärr som medaljer, I guess. Och det hår som finns kvar.
/M
21.47
[kommentar]
2009-09-15
MAN PRATAR OM VÄDER
Man pratar om vädret. Vad fint det är du...härlig brittsommar. Typ. Och det är det ju faktiskt. Riktigt jävla fint för att vara månaden september, och jag märker att jag har uppriktigt svårt att minnas när det var riktigt risigt väder senast. Lyckades parera regnet i söndags på Skepssholmens dag där jag var med V och mor och far. Tog en öl sen med dom, V fick cola och då passade det på att regna en skvätt. That was all.
Var på Prinsen med brorsan häromdagen, vilket var ett kärt återseende för mig som äter hemma rätt ofta numera. Vår servitör var dock vansinnigt valhänt och hade det inte varit för det strålande humör man blir på av kräftor och Gammal Norrlands Akvavit så hade jag nog blivit sur. Nu garvade vi bara åt det. Synd dock på Prinsen, som förtjänar det bästa.
Fick precis tag på biljetter till Killinggänget på Dramaten. Flax!
/M
13.31
[kommentar]
2009-09-09
DÅ
Dom stora drömmarna känns främmande numera. Satt ännu en sen kväll och läste gamla inlägg, gamla mail, gamla anteckningar. Känns som att jag lever livet mer på...inte på riktigt...utan mer på rutin. Låter ju skittråkigt. Men det är det inte. Upptäckte det när V kom, att rutin...det är något eftersträvansvärt. Efter den pärsen känns "spontant" inte längre vare sig just spontant eller mysigt, utan mer obekvämt och tillkrånglat.
Vilket givetvis inte betyder att jag inte sitter och ler till minnena från då. För as usual, är det ju bara det man vill minnas som man minns.
Som när jag och T satt och åt lunch på Tures den där vårdagen då det egentligen var för tidigt att sitta ute. När han och jag satt i hans enorma bil på Rörstrandsgatan, parkerade, och lyssnade på Thorsten Flinck..och drömde om sommaren på Dalarö. När jag flög med S till en ö i Atlanten och ölpackade spelade tennis mitt i den tropiska stormen Delta samtidigt som tak blåste av husen uppe på berget. Alla gånger jag stått och svajat på Riche och Sturehof...de gånger jag älskat amuse-korvarna på Prinsen. DEN gången på Bistro Jarl. När jag dansade med brorsan i övre baren på Hotellet och SG stod och skrattade åt oss, och Emelie spelade Smiths. Alla gånger jag flög in över Stockholm bakfull som en orm och körde alldeles för fort hem till Odenplan för att ställa bilen i garaget och gå direkt till Tranan utan att passera gå. Alla kvällarna på Musslan.
Alla promenaderna hem genom stan klockan halv sex. Glömmer jag. Sakta. Och hur jag kom hem, satte på stereon och lade mig i hörnet av sängen, upp mot väggen. Fan fan fan fan fan. Och snart är allt borta. Gone. With the wind.
/M
08.55
[1 kommentar]
2009-09-07
MR 100%
Söndagshelvete. Vaknar sju och kan inte somna om, fast V ligger bredvid och snusar. Vi går upp tidigt i alla fall och trots det hinner vi inte ett skit bara för att vi bli oense om när man ska och inte ska läsa DN..jag och H alltså. Så jävla dumt. Vi ägnar två timmar åt att argumentera om det och där gick ju den förmiddagens planering åt helvete. Känns som att vi måste tagga ner lite...
Men det blir bra sen och jag går ner till parken med V som får gunga, och H åker och storhandlar..och när hon kommer hem är det harmoni igen. Jag drar till Solna på cykeln och får där se en av de mer magiska matcherna jag sett sedan jag började gå reguljärt på Gnaget...minns inte exakt vilken säsong det var, men det var 80-tal i alla fall, och Kindlund var kung. När matchen är slut står jag ensam kvar med min kusin och hans tjej..brorsan och Morfar har redan gått. Jag känner att tårarna rullar ner för kinderna. Det har hänt, på Råsunda, vid exakt två tillfällen:
1. Guldet 98, ÖIS hemma.
2. AEK Aten hemma i CL-kvalet 99.
Så i det sammanhanget...så kommer det väl in på en tredjeplats. Malmö borta, guldet 92, var ju på Malmö Stadion...så det räknas ju också egentligen.
När jag kom hem försökte jag få H att förstå vad det är som är så magiskt med det här fotbollslaget. Tror inte hon förstod, men hon låtsades bra.
/M
08.30
[2 kommentarer]
2009-09-05
BARNVAKT
Gick från jobbet vid halv sju i fredags kväll. Rätt ensam i saltgruvan då. Skulle möte H nere på Sturehof men hade lite tid så jag gick sådär lagom sakta ner över Östermalmstorg och sen ner Humlegårdsgatan och ner vänster på Grev Ture. VV ropar på mig från Tures och ciao, det var länge sen, måste ses snart alla fyra, hälsa, yes, H kommer förbi här snart. Sa jag. Hon är kul. Hoppas vi verkligen ses snart.
Framme på Sturehof är man i epicentrum. Det är fan lögn att INTE träffa någon man känner. Vilket såklart är skälet till att man går just dit..inte minst these days då man oftare brottas med V på golvet än står och svajar på Obaren. Träffar såklart några stycken. Kul...N och jag var ju ute för någon helg sedan men R hade jag inte sett på länge.
H ringer...har blivit påkörd av någon skitunge på cykel. Allt är helt på henne men hon verkar skakad. Helvete. Hon är dessutom, and now it's official, gravid. Igen. Men det verkar lugnt alltså med magen...men helvete. Man blir ju rädd.
Anyway, vi äter entrecote och jag hinkar vin, H dricker Ramlösa och vi avslutar med att gå bort och se Penelopes och Pedros nya film 'Brustna Omfamningar'. Wonderful.
På vägen hem regnade det..och vi blev ovänner. Så jävla dumt... Väl hemma så tittade jag på V där hon låg i sin säng. H också. Så var allt bra igen. Barnvakten i taxi hem och vi, somnade ovaggade till tonerna av en fest på avstånd. Funkar.
Och ja...vi ska ha ett barn till. Det gick fort, I know. Livet, ni vet.
/M
23.46
[5 kommentarer]
2009-09-04
FREDAG
Tjoho! Barnvakt ikväll...jag och H möts på Sturehof ikväll efter jobbet. Hade tänkt gå på Håkan på Grönan men det ser ju så jävligt ut ute just nu så det blir nog hörntänderna i bardisken istället. Yeah. Gimme!
/M
17.59
[kommentar]
2009-09-03
BYE BYE NO NO
Idag när jag lämnade V på dagis så tog hon inte ens notis om att jag gick. Hon är ombytlig, the sand eater...
/M
09.06
[kommentar]
arkiv
2010-4
|
2010-3
|
2010-2
|
2010-1
2009-12
|
2009-11
|
2009-10
|
2009-9
|
2009-8
|
2009-7
|
2009-6
|
2009-3
|
2009-2
|
2009-1
2008-12
|
2008-11
|
2008-10
|
2008-9
|
2008-8
|
2008-6
|
2008-4
|
2008-3
|
2008-2
|
2008-1
2007-12
|
2007-11
|
2007-10
|
2007-9
|
2007-8
|
2007-7
|
2007-6
|
2007-5
|
2007-4
|
2007-3
|
2007-2
|
2007-1
2006-12
|
2006-11
|
2006-10
|
2006-9
|
2006-8
|
2006-7
|
2006-6
|
2006-5
|
2006-4
|
2006-3
|
2006-2
|
2006-1
2005-12
|
2005-11
|
2005-10
|
2005-9
|
2005-8
Bloggning tillhandahållen av blogga.nu
135890
| 
